sunwedge

Äntligen nöjd med mig själv.
Efter en brakfrossa till middag med dottern drog jag en sväng till golfbanan.
5-6-5-9-5-5-3-4-6 gör 48 slag. Vilket gör mig jättenöjd.
Så här bra har det inte gått på över en månad.
Med banans slop gör det 16 poäng (bara 3 poäng till sänkning).
Och det anser jag vara helt okej för en runda efter en stressig arbetsdag som började i ottan.

Jag är så glad över att allt flöt.
Alla slag på fairway. Mja, tjockgräset tog några.
Men inga ruffar.
Inga vattenhinder.
Inga bunkrar.
Alla utslag funkade G eller VG.
Bara tvåputtar.
Det var inspelet som haltade lite. Mycket IG där om jag ska vara ärlig.

I morgon ska det bli sol, så jag ska verkligen försöka göra av med lite flex och hinna gå 18 hål.

I morgon är en ny fin obrukad dag!

Trött i kroppen.
I går blev det 27 hål på hemmabanan.
Fick sällskap två första ronderna med en av damerna i klubben som visade sig vara både kul och en bra golfpartner. Vi ska spela mer.
Dagens mest remarkabla händelse var när hon lyckades spela upp bollen i en ek.
Och den kom aldrig ner.

Det blev åtta timmar i sommarsolen och jag var röd och fin när jag kom hem.
Och mycket trött.

Idag har jag slagit fyra hinkar och gått nio hål ensam.
Sen cyklade jag hem.
Det är nått som spökar hela tiden nu ute på banan.
Ena sekunden fattar jag inte hur drivern funkar, i nästa stund kan jag inte ens pitcha, för att en stund senare inte kunna fullsvinga och träffa bollen.
Tack min gud för att jag puttat rent idag.
Går på 4-5 slag per hål och det räcker inte för att spela ner sig. För dyker det upp ett par så dyker det upp ett streck, sant som amen i kyrkan.

Tittar efter golfresor.
Jag skulle behöva ett rejält träningsläger nämligen.
Måste de kosta så otroligt mycket?
Hemmaklubbens höstresa verkar jättebra, men slutkostnaden är oöverkomlig.
17.175 kronor finns inte.
Jag behöver inte femstjärnigt hotel och en mästerskapsbana.

Vårt pro skulle kolla om det gick att bo billigare, men jag skulle bli förvånad om det går att få ner priset med de 8-9 tusen som jag skulle önska.

Kanske kan man flyga ner själv och fixa eget boende och bara gå kursen med de andra... fast då verkar jag kanske oartig.
Ska kolla med Ving vad de tar.
Med kurs, annars får det vara.
Ska man köra på egen hand så kan man ju ta en kärra till vilket ställe som helst i Europa och släpa runt på sina klubbor.
Det är väl så det slutar.

Ska ta tvättstugan strax. Om det inte börjar regna så går jag kanske en runda till idag...

När det gick dåligt med golfen förut sa alla tröstande: "Gråt inte, som golfare har man svackor ibland. Det kommer vända förr än du anar!"
Trodde att jag då befann mig i svackan.
Nu vet jag bättre: nu är jag längst ner. Det kunde bli värre!
Men som jag sa förut: "Mina bra slag blir bara bättre och bättre, det är mina dåliga slag som kvarstår" (undrar t o m om de inte har blivit sämre).

Jag gick 27 hål idag.
Riktigt illa.
Slog en hink innan jag gick ut och redan då var någonting knas.

Jag spelade bort två bollar redan på första hålet.
På andra hålet kom det en fjäril och satte sig på bollen precis i svingen.
Jag hann inte stoppa.
Fjärilen tvärdog.
Svingen också.
Sen var det blandad skit hela tiden.
Tills sista hålet av tjugosju...
Då minsann smackade jag på och låg på bakre foregreenkanten på par 4-hålet redan på slag 2. Jävlar vilka slag jag fick till!
Sen pitchade jag och puttade jag förnöjt.
Glad över min boogie.
Banans näst svåraste hål.

Hittade en kopparorm i ruffen på hål 5.
Den var kvar på på samma plätt andra ronden också.
Eftersom jag bara är skiträdd för farliga ormar så testade jag om det stämde att om man klampar i marken så "hör" ormarna vibrationerna och drar blixtsnabbt därifrån.
Det stämmer inte: den gled/hasade sig närmare mig istället.
Funderar på om det beror på att kopparormen är en ödla.
Eller om den bara var ovanligt korkad.
Jag ser inte fram emot att testa på en huggorm.

Nu är fötterna ömma.
Jag börjar bli gammal och de är nog också trötta på min tyngd.
Jag spelade i joggingsskor med dämpande iläggssulor idag, i hopp om att kunna slippa gnälliga fötter.
Det var faktiskt en befrielse när jag läste att man inte måste ha golfskor på banan. Så nu kan jag variera skor efter väder och mina fötters status: spelar i allt från sandaler och joggingskor, till golfsandaler eller golfskor.
Nackdelen med att spela i joggingskor är att det är svårare att "vrida" upp eftersom man har mycket mer "markkontakt".

Nu väntar sängen.
Det ska bli sol i morgon förmiddag, så då blir det golfbanan igen...

Ja, så är det att känna sig ensam.
Även om det är till stor del självvalt och har sina randiga skäl och rutiga anledningar.
Och istället för att enbart gå runt och prata högt med mig själv, så bloggar jag högt och tydligt.

Tänkte att jag skulle börja blogga om mitt envisa nybörjargolfande: så att ni andra i samma situation kan känna igen er i kampen mot en liten vit dum boll.
En liten elak boll som inte ens får väga över 45.93 gram.
Fattar inte att det ska krävas så mycket kraft att få iväg den.
Jag fattar inte ens att golf ska vara så svårt?
Hur svårt kan det vara?

Min tröst i mörkret var idag när jag lyssnade på Prinsessan Birgittas sommarprogram på iPoden: hon, med sin långa erfarenhet av många idrotter både höjde golfen till skyarna och konstaterade att hon ansåg den som den svåraste av alla sporter.
Då kändes det lite bättre.
Om duktiga människor säger att det är svårt: då är det okej för mig att jag tycker att det är svårt.

Jag spelar för andra säsongen. Har bara spelat "seriöst" i ett år.
Tog mitt gröna kort den 24 oktober 2008 och fick mitt 36 hcp några dagar senare.
Sedan dess är det bara elände.
Jag kämpar på.
De bra slagen blir bara bättre och bättre.
De dåliga är gröndjävligare än någonsin.
Eftersom jag blandar friskt så har jag inte ens gått på mitt handicap i år, än mindre sänkt mig.

Det är ett märkligt fenomen att psyket ska vara så stor del av golfen: de dåliga slagen dyker säkert som amen i kyrkan upp när du gjort en superutslag och lagt dig på green.
En putt och det blir en "birdie". Man har hålet som i en liten ask, känner man!
Då treputtar man! Eller femputtar!
Har man spelat i ruffen med sex slag upp till ett par 3-hål: då, minsann, då lägger man bollen i koppen med hjälp av pitchen.
Då passar det minsann att lyssna.
Bollar måste vara döva!
Dumbollar.

Idag var jag trött. Och nyss kom det förlösande regnet.
Ingen träning alls idag.
Jag ska packa bagen: imorgon slutar jag till lunch och kommer hinna vara minst sex timmar på golfbanan om jag bara kastar mig hem om och fyller kaffetermosen och kastar ner kylklamparna i drickafacket på bagen...