sunwedge

Nu är jag riktigt riktigt trött.
Lyckligt fånigt leende trött.

I går var en lyckodag. Eller ska jag vara ärlig och säga: "det har varit ett lyckodygn"!

Vi åkte ner till min hemmabana. Prognosen sa vackert väder, en härlig dag för lite golf.

Jag ville inte påstå att det gick lysande på rangen: jag var nervös över att mitt spelsällskap skulle se att jag faktiskt är en usel golfspelare. Vilket jag alltid tjatar om, men inte hade visat i verkligheten.
Sen chippade och puttade vi. Jag var verkligen hela tiden no 2. Funkade faktiskt inte alls.
Men tog det mer och med med en klackspark, jag var ju i det sällskap jag ville vara - det var det viktigaste.

Vi smet ut som en tvåboll.
Och väl ute på banan började det plötsligt flyta.
Par - boggie - dubbelboogie - boogie - par - boogie - boogie - BIRDIE - dubbelboogie...
Tog en minihatt whiskey som belöning för birdien på hål 8.
Räknade gjorde vi när vi kom hem.
Kunde ju se på scorekortet att det gått bra, men det kändes inte så där superlysande.

Men när jag viker upp scorekortet, där han räknat, tror jag inte mina ögon: 26 poäng!
Jag blev tvungen att kollräkna... herregud, det stämde ju: jag hade gått banan på 37 slag.

Så det har väl tjatats lite grann från min sida senaste dygnet: nytt hcp 31,4!

Lasse, tack för support! Du är egentligen den bättre golfspelaren av oss två. Absolut.


Idag har jag spelat två ronder. Den bästa var på 50 slag och 13 poäng (räknat på den nya slopen). Men jag är nöjd i alla fall.
Trots att jag var trött, dagdrömde och faktiskt ibland glömde att slå, och inga slag satt riktigt bra. Kom inte riktigt ihåg hur man skulle göra...


På onsdag är det "pannlampegolf" på hemmabanan. Jag ska vara utsövd och nyäten och göra mitt bästa med lampa i pannan och blinkande bollar!
Kameran ska med och rapport kommer!