Tävling på hemmabana


Inte vinnarbollen - men näst intill: sexorna och treorna!
Trött och fundersam på middagen.

Ja, du, kära vän.
Inte räckte det soliga humöret och det nya självförtroendet längre än ner till min vanliga hemmabana.

Greensome, slaggolf, tvåmannalag. Damernas avslutning.

Spelade långt under min vanliga låga nivå. Drog med mig min lagkamrat ner i golfslagsträsket också.
Vi var så missnöjda med oss själva.
På nionde hålet spelade vi bort oss totalt.
Vi hade två timmar på oss inför middagen, så vi drog på oss tagelskjortorna och piskade oss över ryggen och gick några hål till som straff.

Vad hände... Jodå, på de tre första hålen spelade vi kanon igen. Ingen tävling ju!
Jag hatar mig själv för sådant här.
Hjärnan borde in på recond. Pimpas lite.

På prisutdelningen satt vi först bara och gapade: sexa av sexton lag. Vi som var så säkra på att vi skulle kommit nästan sist.
Hade vi spelat nian också som folk, hade vi kunnat ligga typ trea.

Så nu j-lar ska här tränas!

Vintertouren nästa.
Sen ska vi ta nästa lagtävling - åtminstone på medaljplats.
Fast först ska vi tävla "pannlampegolf" och det blir en helt annan historia.








Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0